Ormen i skatteparadiset

När ett land har låg eller ingen skatt och detta utnyttjas av höginkomsttagare brukar man i folkmun kalla landet för ett skatteparadis. Det är inte ovanligt att landet också har omfattande banksekretess för att se till att skattemyndigheter in ska ha någon insyn att tala om. Några av de mest kända skatteparadisen är Caymanöarna, Monaco, Liechtenstein, Luxemburg och Gibraltar. Man kan snabbt se mönstret i att dessa är ganska små både i fråga om befolkning och storlek. Eftersom att det minskar förutsättningarna för ett klassiskt näringsliv så har landet profilerat sig på de finansiella tjänsterna istället - bland annat försäkringsbolag och banker har således blivit stora inkomstkällor.

Ett exempel är Jersey som ligger i Engelska kanalen. Ön har låg skatt och detta i kombination med den stora finansiella sektorn gör Jersey rikt. Ett annat exempel är Schweiz, som inte är ett skatteparadis i namnets rätt bemärkelse, bland annat eftersom att det är alldeles för stort, men ändå är en guldgruva för s.k skatteflyktingar. Bankerna i landet lämnar inte ut kontouppgifter till myndigheterna och den finansiella sektorn i Schweiz en av de viktigaste faktorerna i landets ekonomi.

Nämnda platser har fått mycket kritik för att de anses främja penningtvätt, korruption och allmän ekonomisk brottslighet. Mer än något annat underlättar de för skattebedrägeri.

Den senaste tiden har något avgörande dock hänt i utvecklingen. En tidigare bankanställd har sålt uppgifter om gömda förmögenheter i Liechtenstein till den tyska säkerhetstjänsten. Det har gjort att mängder av européer, som har dolt pengar de inte vill skatta för, nu får känna på blåslampan. Skatteflyktingarna har bråda dagar med att flytta eller ta ut pengar som de förvarat på bankkonton i skatteparadis.

Svenskar gömmer, enligt Skatteverket, ca 46 miljarder kronor utomlands varje år. Trots att förmögenhetsskatten är avskaffad finns det goda skäl att tro att en stor del av pengarna kommer från kapitalinkomster som inte beskattats.

EU har mycket att göra med varför det nu sätts så stor press på de länder och furstendömen som tidigare har underlättat för dem som velat undvika sitt lands skattesystem. Tyskland ligger i täten när det gäller att försöka bekämpa skatteparadisen och de har stöd från de flesta av medlemsstaterna. Bara Luxemburg och Österrike har gett intryck av att vara emot en skärpt skattekontroll, och det är också de av EU-länderna som har en högre banksekretess. Utmaningen för EU blir att få samtliga länders skattemyndigheter att utbyta information med varandra när det finns misstanke om skattebrott. Detta gäller inte bara information om kapitalvinster, avkastningar på tillgångar och utdelningar utan även olika stiftelser. Stiftelser har tidigare varit ett sätt att dölja tillgångar för att slippa skatta för dessa.